Hungerstrejk

Det pågår en hungerstrejk i israeliska fängelser. Palestinska politiska fångar protesterar mot den behandling de får och kräver bland annat möjlighet till besök av familjemedlemmar. Över världen växer sympatiyttringar med hungerstrejken.

På tisdag den 16 maj 2017 kl 18 och 24 timmar framåt, till onsdagen den 17 maj kl 18, är vi i Sverige inbjudna att förena oss med de palestinska fångarna i ett dygn då vi enbart livnär oss på vatten. Tänk på dem som är i fängelse. Ni har ju själva en kropp.

Mer än 6500 palestinska politiska fångar är internerade av Israel. Under de senaste femtio åren har mer än 800.000 palestinier blivit fängslade eller häktade av Israel. Nästan varje palestinsk familj har berörts av att Israel har fängslat någon anhörig. För närvarande hålls mer än 500 fångar häktade utan juridisk grund. Även journalister och parlamentariker är fängslade tillsammans med trehundra barn. Bara under det senaste året har fyrahundra personer fängslats för inlägg på sociala media.

De palestinska fångarnas hungerstrejk vänder sig självklart mot tortyr och bestraffningar under fängelsevistelsen, mot bristen på möjligheter till besök av anhöriga och att hålla kontakt med dem. Ytterst vänder sig hungerstrejken mot de femtio år av ockupation som Israel i dag ansvarar för.

Flera kyrkoledare har anslutit sig till hungerstrejken. I kväll, söndag den 14 maj, inleder ministrar i den sydafrikanska regeringen, kyrkor i Sydafrika och fredsaktivister, en 24-timmars sympatistrejk.

I Sverige är det Kairos Palestina – Sverige som hörsammat uppropet och inbjuder alla som önskar delta att avstå från all föda utom vatten mellan tisdag kl 18 och onsdag kl 18 i solidaritet med de palestinska fångarna.

Anna Karin Hammar

Shared grief

  • The terror attack in the city of Stockholm Friday afternoon have forced four people into death and several, maybe fifteen people are injured. We all share grief with the families  around the victims.

Condolences are expressed around the world.

We are also sharing a deeper grief. The way we have mistreated our relationships in the world. I still remember how we in Stockholm, not far from the terror attack, gathered in huge demonstrations to try to prevent the invasion of Iraq. It seems that this war opened Pandora’s box for all the violence our world has experienced since then, at least in the Middle East and Europe. It is a hard world with only the arms dealers benefitting from the situation. The arms industry is a structural sin. Human lust for power and greed is a personal sin that can be transformed only by warm hearts and the grace of God.

It is not easy to know how to do justice to the victims in the streets of Stockholm. Maybe a renewed commitment to justice, peace and Creation is the best way of honouring their lives.

My mother in law died at old age just a couple of weeks ago. She was a pioneer in psychoanalysis in Sweden with a culture of dialogue as also a family value. I would like to honour her death with a renewed commitment to dialogue, also and not least with our opponents. Dialogue is different from discussion and debate and it is indispensable for people who desire to be understood. Maybe it is one of the great gifts of humanity to be able to dialogue and communicate in depth.

Let us unite in care for one another and for our wounded world.

  • Anna Karin Hammar

 

BDS á la JIPF

Ickevåldsaktioner mot den israeliska ockupationsmakten blir allt vanligare. Lördagen den 18 mars ska jag föreläsa om BDS i Lund. Här en översikt över hur Judar för Israelisk-Palestinsk Fred i Sverige gör.

 

Beslutat på JIPF:s årsmöte den 20.03.2016:
JIPF anser att ett flertal aktionsformer mot Israels ockupation av Västbanken, Östra Jerusalem och Golanhöjderna, och mot Israels isolering av Gazaremsan, behövs. Sådana aktioner kan bidra till att allvarligt menade fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina kommer till stånd.
Det palestinska initiativet Boycott, Divestments and Sanctions, BDS, utgör ett exempel på sådana aktionsformer. JIPF har anslutit sig till detta initiativ, eftersom det är en motståndsstrategi som bygger på ickevåld. JIPF, som judisk organisation, vill dock i sin egen verksamhet tillämpa strategin på ett sådant sätt att den tydligt riktas mot den israeliska ockupations- och blockadpolitiken.
Med nedanstående punkter vill vi konkretisera denna strategi:
1. JIPF står bakom BDS-kampanjen och förordar sanktioner mot företag, försäkringsbolag och andra ekonomiska aktörer som i sin verksamhet stöder Israels ockupation och bosättningar.
2. JIPF uppmanar särskilt till konsumentbojkott av frukt, livsmedel, vin och andra varor från illegala bosättningar på ockuperad mark.
3. JIPF uppmanar företag, banker, försäkringsbolag och pensionsfonder som direkt eller indirekt bedriver verksamhet på, investerar i eller säljer varor och tjänster till eller från illegala bosättningar på ockuperad mark att omgående avveckla sin verksamhet på ockuperat område.
4. JIPF uppmanar till bojkott av företag, banker, försäkringsbolag, pensionsfonder och andra ekonomiska aktörer som trots uppmaning fortsätter att direkt eller indirekt bedriva verksamhet i, investera i, leverera till eller sälja varor och tjänster från illegala bosättningar på ockuperad mark.
5. JIPF uppmanar till bojkott av företag som levererar militär utrustning till Israel, säljer israelisk militär utrustning eller deltar i militärt eller polisiärt samarbete med Israel.
6. JIPF driver kravet att Sverige, EU samt alla EU:s medlemsstater skall upphöra med leveranser av vapenmateriel till Israel, med köp av militär utrustning från Israel, med alla former av militärt eller polisiärt samarbete samt med militärt och civilt forskningssamarbete som främjar Israels ockupationsmaskineri.
7. JIPF driver också kravet att den europeiska unionens associationsavtal med Israel skall villkoras mot kravet att ockupationen, blockaden och bosättningarna skall avvecklas.

 

En bra strategi att följa!

 

Anna Karin Hammar

Lesbos and Lampedusa

Lesbos and Lampedusa – are they  rescuing the soul of Europe?
The mayors of Lampedusa and Lesbos have received the Olof Palme Prize in the Parliament in Stockholm for their unwavering commitment to the migrants and refugees coming accross the Mediterranean Sea. Guisi Nicolini from Lampedusa and Spyridon Galinos from Lesbos received the Olof Palme Prize on what would have been his 90th Birthday from the hand of his widow, Lisbet Palme.

The mayors challenged Europe of today in their speeches in the parliament.

Guisi Nicolini from Lampedusa underlined:

– We are about to loose all our values in Europe. Soon there might not be any Peace project, any Europe, any longer, that wants to come together. The main challenge is a lack of a system of reception of refugees and migrants. Today thousands of people die in the sea. The attitude Italy shows to my Island Lampedusa, Europe is showing towards Italy. The situation is terrible. We know that women are forced to prostitution in order to come to Europe. Many are also forced to donate one of their organs.

Migration is still one of the best strategies for survival. And it must be managed. We must invest in migrants and values, not in walls.
We must build a Europe safer for everybody.

The Mayor of Lesbos, Spyridon Galinos, spoke of Lesbos as an emblem of solidarity and humanness.

– We were alone during the first months of the arrival of refugees, late 2014 and first half of 2015. People kissed the ground, Holy land, European land, when they arrived from the war. Only volunteers worked at the beginning. Many Swedes came, we could not have managed without them. At that time European leaders had no policy.

The refugees are risking their own lives trying to cross the sea. They said:

”We fled from death, we will not stop fleeing from death to try to reach hope, also when we have to face death on the way.”

We have to stop warfare. Many of the leadership in Europe have not stood up to the humanitarian crisis. The real danger for Europe is those ideas, xenophobic, racist, which lead to fascism.

May I take this opportunity to appeal to all European leaders and demand that warfare must be stopped, and that we stop this road leading to fascism.

They came fleeing death and they arrived in the land of hope.
In Lesbos, every family struggled themselves to make ends meet. But we stood up all of us, united, in meeting the challenges from the refugees.

The problem with our European leaders is that they are neglecting the problems.
The fanthom of fascism is hoovering above our heads.

I would like to share my dream with you
As with Olof Palme, values can survive any crisis.
Values can survive the test of time.
They can turn an assassination into an eternal memory.
Ideas cannot be killed. Ideas and ideals cannot be killed.
You cannot put up a fence, a wall against them.
We need to fight for the ideas and the ideals until the end.

As heard by

Anna Karin Hammar

who with hundreds of other people were invited to Lampedusa and Lesbos. Come and visit us!

Betlehem i fara

Betlehem är i dag omgivet av mur på tre sidor. Stadens möjligheter att expandera förvägras den av den israeliska ockupationsmakten. Staden hotas i sitt vardagliga liv av avspärrningar och försvårande av kommunikation. Betlehem i dag är också under ockupation, så som när Jesus föddes och den romerska ockupationsmakten förorsakade att Josef och Maria begav sig till Betlehem, trots att Maria var i slutskedet av sin graviditet.

Julevangeliet är ingen idyll. Just därför finns det möjligheter för hoppet att födas i oss. Gud blir människobarn i ett stall i Betlehem under ockupation. Svåra förföljelser mot barnen tvingar snart familjen ut på flykt, till Egypten. De återvänder först när förhållandena är säkrare.

Gud har gjort allt för att visa oss att ingenstans är vi utan Gud. Gud delar vår sårbarhet och vår maktlöshet, för att vi aldrig ska tvivla på vilken sida Gud står på. Förtryck och förföljelse är inga processer som förorsakas av en oblid gud eller ett omilt öde. Nej, Gud är med alla som lider och viskar nerifrån Ge inte upp. Jag är med dig.

När det blir vardag igen och vi så småningom i januari får en mycket osäkrare värld med impulsivt högerextremistiskt ledarskap i USA, också då gäller löftet. Jag är med er. Kom ihåg på vilken sida jag står. Var med mig där jag är, hos den som kämpar. Var med mig där jag är och använd din frihet och fantasi att bygga en gemenskap som håller genom alla murar, tills de en dag ska falla.

God Jul!

 

Anna Karin Hammar

 

 

Solidaritet med Mellanösterns kristna

Här föreslår jag tio  punkter för solidaritet med de kristna i Mellanöstern. Situationen i världen för kristna uppfordrar till solidaritet. I detta förslag begränsar jag mig till Mellanöstern och vad som skulle kunna vara tio aktioner att börja med. Det finns givetvis mycket mer som redan görs och som behöver göras, det dagliga ekonomiska stödet, stödet för en flyktingpolitik som välkomnar dem som behöver fly undan förföljelse och krig med mera. Dessa tio punkter är bara en början till samtal om vad som skulle kunna vara en solidaritet i handling med utsatta systrar och bröder i kyrkorna i Mellanöstern.

På Kairos Palestina sommarläger som hölls i förra veckan i trakten av Kullen enades vi om att be varje söndag för kristna systrar och bröder i Palestina, Israel och Jerusalem och för alla kyrkorna i Mellanöstern. Därför inleder jag de tio punkterna med en uppmaning till bön.

1. Be varje söndag för kyrkorna i Mellanöstern och be om de fria och demokratiska samhällen som de längtar efter att vara med och bygga upp.
2. Arbeta för ett stopp för vapenexporten till Mellanöstern.
3. Skapa mötesplatser för företrädare för civilsamhällenas organisationer i Mellanöstern och Europa.
4. Be Kyrkornas världsråd att tillsammans med lämpliga muslimska partners (såväl sunni som shia) inbjuda till en internationell konferens med ledarna för Mellanösterns kyrkor och religiösa ledare för islam i Mellanöstern tillsammans med muslimska och kristna ledare för Mellanösterns diaspora i Europa.
5. Stöd fredsförhandlingarna i Syrien genom att be den svenska regeringen arbeta för parallella förhandlingar mellan representanter för civilsamhällets organisationer i Syrien.
6. Utmana Saudiarabien att ta avstånd från våld i islams namn och att sätta stopp för en tolkning av wahabbitisk salafism som glorifierar våld mot kristna, yezidier, shiamuslimer och andra troende.
7. Be den svenska regeringen med sin feministiska utrikespolitik att inbjuda kvinnliga parlamentariker och kvinnor som är ledare i civilsamhället i Mellanöstern till en konferens tillsammans med EU:s politiska ledning.
8. Stöd arbetet med att få FN:s säkerhetsråd att undersöka om kriterierna för folkmord föreligger i Mellanöstern och att agera i enlighet därmed.
9. Uppmana Sveriges Kristna Råd att anordna en längre samvaro/konferens i Sverige för majoritets- och minoritetskyrkor i Sverige så att kyrkor med rötter i Mellanöstern och kyrkor som vuxit fram i Sverige lär känna varandra på djupet.
10. Stöd Kairos Palestina och det palestinska folkliga uppropet för Bojkott, Desinvesteringar och Sanktioner (BDS) gentemot Israels ockupationspolitik.

Anna Karin Hammar

annakarin.hammar@svenskakyrkan.se

 

 

 

 

 

Tveljus vid Midsommar

Midsommarhelgen har präglats av två tragiska politiska omröstningar. Dels Storbritanniens utträde ur Europeiska Unionen, Brexit. Dels den svenska riksdagens omintetgörande av barnens perspektiv vid asylreglernas stadfästande. Sverige företräds nu med en inhuman flyktingpolitik

Det är två händelser som har mycket gemensamt. Viljan att tänka bara på sig själv och att så omintetgöra gemenskapen. Det kommer att bli ett bakslag för denna politik, det tror jag. Bekännelsen till samhörighet och ömsesidigt beroende är en nödvändig dimension av mänskligt och politiskt liv. Den som investerar i gemenskapen har anledning att känna sig frimodig inför framtiden. Att sluta sig för gemenskapen har inte så mycket att vinna för framtiden.

Det är lätt att känna igen sina egna räddhågade strategier i de val som gjorts i Sverige och Storbritannien. Men det känns som om bägge situationerna har präglats av att abdikera inför den egna räddhågan. Ett inneslutande i sig själv, incarvatus in se, skulle Martin Luther ha sagt. Inkrökt i sig själv.

Johannes, brevförfattaren, och kanske den lärjunge som Jesus älskade, säger så vist: rädsla och räddhåga finns inte i kärleken. Kanske är det ett underskott av kärlek som drabbar oss i Europa när vi inte kan samla oss till att ta emot en fyrahundrafemtiodel av flyktingar från svåra situationer? En jämlikhet och trygghet som vi försummat att bygga?

Många klokare röster än min kommer att analysera vår situation. Men för mig ringer Skå-Gustafs ord i öronen denna Midsommardag 2016. Det handlar om att idiotälska den som tror sig eftersatt och utkonkurrerad. Idiotälska. För rädsla finns inte i kärleken.

 

Anna Karin Hammar

The Road towards a Just Peace in Palestine/Israel

 

by Anna Karin Hammar in the Swedish journal Dagen, June 8, 2016
as final response to articles May 24, May 27 and June 1, 2016
The World Council of Churches (WCC) has recently been in contact with the representatives of the Israeli government in Geneva. The description given of the proceedings at the Ben Gurion Airport (April 28-May 2) is coherent with the description by Lennart Renöfält in this journal June 1, 2016 and with my original account on May 24. All testimonies affirm how the Climate meeting of the World Council of Churches with the Palestinian Christians in Beit Jala was prevented under considerable harassment, imprisonments for up to three days and nights, and deportations from the Ben Gurion Airport.

That HE the ambassador Isaac Bachman has declined to respond to the accounts of Lennart Renöfält could hardly be interpreted in any other way than that the Ambassador is lacking a credible response.

On the other hand, the Ambassador is responding with many personal accusations on my first article (see Dagen May 27). It of course saddens me, but I do not want to add time on that. What I would like to dwell on, however, is the reflection by Martin Blecher that very same day (May 27). He wonders why I am arguing with the support of the Kairos Palestine document and not directly from the BDS-movement. It is an important remark and I do want to explain this further.
The Kairos Palestine document, a theological-political analysis of Palestinian Christians of their situation and a cry for solidarity from the churches of the world, contains a double-strategy which is a special contribution from the churches to the economic advocacy work for a just peace in Israel/Palestine.
First of all strategy one is a strategy that the churches have in common with the majority of the governments of the world, namely not to support illegal actions and actions violating international law. To support the occupation of Palestine by e.g. Import or trade with goods produced on occupied territory, on settlements, is therefore an illegal action. The Norwegian pension funds interpret this as it is illegal also to support Israeli banks financing the settlements on occupied territory with loans. The corresponding global strategy against international enterprises on occupied territories has also been successful, noting e.g. that Sodastream has moved its production from Occupied Territory to Israel proper.

The second strategy, also present in the Kairos Palestine Document from 2009 and further developed in the global Kairos movement, coincides fully with the goals of the BDS movement. At the center is not solely the occupation but also the right of return for the Palestinian refugees (or the right to compensation) and the right to equal treatment of Israelis and Palestinians and a clear No to apartheid societies. Here is the possibility of boycotting not just the forms of and what is produced by the occupation but also its very cause and presupposition, the agency of the Israeli state. BDS, boycott, divestment and sanctions, is a global movement holding the state of Israel accountable for the lack of equality between Israelis and Palestinians. The boycott therefore hits everything Israeli (note: especially what has not distanced itself from the policy of the Israeli state) and therefore not solely what can be linked to the occupation.
BDS in this form is embraced by the North American movement Jewish Voice for Peace, while the first strategy is coherent with the position of Jews for Israeli and Palestinian Peace in Sweden. Jews for Israeli and Palestinian Peace in Sweden does not want to isolate Israeli academies and peace movements, while they take a clear stand in their boycott of the occupation not to cooperate and support the Israeli military.

Hence, in the international community there is a common understanding and strategy not to support what is illegal, i.e. the occupation of Palestine. The churches self evidently want to support this strategy based on international law. Who wants to act in an illegal and unlawful way?
The second strategy is a nonviolent strategy more tuned towards peace movements and student movements, the grassroots in the churches of the world. It is not anti-Jewish, as HE ambassador Isaac Bachman fears, but it is against the present policy of Israel. This second strategy holds the Israeli state responsible for violating the international law against the Palestinians. This second strategy reminds of the organisation that the very Lennart Renöfält was chairing during apartheid in South Africa, the Isolate South Africa Committee.
Kairos Palestine contain both of these strategies and could therefore become a bridge between the international community and the BDS movement.

The future will determine whether it is enough with the first strategy to create conditions for a just peace in Israel/Palestine or if the situation  demands that more people, organisations and states also join the strategy number two, with BDS in its fullness.

Anna Karin Hammar
June 8, 2016

Coordinator Kairos Palestine – Sweden

Det regnbågsfärgade världshemmet

Nej, det håller inte med folkhemmet också om det än blir grönt. Budskap efter budskap från Stefan Löfven visar att folk det är inte flyktingar och inte fattiga EU-migranter, romer. Mest förs debatten genom ombud och riktigt illa blir det när Göran Persson lägger sig i samtalet.

Jag är socialdemokrat efter moget övervägande för att jag bekänner mig till både frihet och rättvisa och till en reformistisk politik. Men det betyder inte att dagtinga med mänskliga rättigheter och med asylrätten. Det som nu håller på att hända i Sverige är att flyktingar och romska EU-medborgare tas till intäkt för att stänga om den svenska välfärden. Den ska gälla folkhemmet, innefolket, som kanske inte är förenade med blodsband men med starka kulturella konnotationer. Nej, det håller inte. Folkhemmet får med den nuvarande regeringspolitiken ett begränsande och uteslutande drag. Det är dags att byta politisk inriktning. Alliansen har inget att erbjuda, utan förnyelsen måste komma inifrån regeringskretsarna. Det gröna folkhemmet som vision behöver bytas mot det regnbågsfärgade världshemmet. Gärna det svenska regnbågsfärgade världshemmet, för det är i Sverige det tar form och gestalt. Jag tror att jag behöver få gamla socialdemokrater att bejaka arvet med Internationalen och den gemensamma internationella kampen för utsatta arbetares välfärd. I dag gäller det romernas och flyktingarnas välfärd. Det svenska regnbågsfärgade världshemmet kan öppna sina välfärdsarmar mot alla som bidrar med sin närvaro, sin kreativitet och sina nätverk att bygga ett samhälle som värnar om alla, inklusive våra medskapelser djuren, fåglarna och luften, träden och markerna, fiskarna och de salta och inte minst de söta vattnen. Det svenska regnbågsfärgade världshemmet behövs som en ny politisk vision för att öppna upp för den mångfald av kärlek och gemenskap som vi gestaltar i vår värld idag. Bara så kan vi bygga ett kraftfullt politiskt alternativ för dem som extremiseras och dras till nekrofila beteenden, vare sig det är i den extrema liberalismens namn eller i den extrema islamismens namn.

Det svenska regnbågsfärgade världshemmet bygger på en livets kultur, med kärleken till livet och det levande som högsta värde. Då kränker en inte heller de döda, vare sig med halshuggning eller efter döden påtvingade sexutnyttjanden.

 

Dags så att bygga det regnbågsfärgade svenska världshemmet. Här kan vi leva och dö på jorden, så också i ett nordligt land som bekänner sig till livets värde, människans okränkbara värde och skapelsens integritet. Vi hör samman och det svenska är till för att värna detta tillsammans, med byggstenar, byggställningar och ett arv från både kristen tradition och andra religiösa traditioner. Med ett arv också från upplysningen och det franska frihet, jämlikhet och solidaritet.

Notre avenir sera multicolore et multiculturelle ou ne sera pas – vår framtid ska vara mångfärgad och mångkulturell annars blir den alls inte av. Det svenska regnbågsfärgade världshemmet kallar på medarbetare. Är du en av dem?

 

Anna Karin Hammar

Det gröna folkhemmet

Statsminister Stefan Löfven har i dagarna slagit vakt om den svenska modellen och det gröna folkhemmet. Egentligen tror jag att det är en vision inte bara för Sverige utan för världen. Men låt oss för tillfället begränsa oss till Europa.

Det är uppenbart att krigen i Syrien och Irak, oroligheterna i Afghanistan och Somalia, med flera länder i världen, förorsakar att några söker asyl och en bättre framtid i Europa. Fler flyktingar har kommit som asylsökande än på mycket lång tid. Många av glesbygdens orter i Sverige fylls nu av nya människor som söker framtid och integration. Ett fantastiskt arbete görs av diakoner, enskilda volontärer, föreningar och församlingar, i att bistå med basal gemenskap, introduktion in i det svenska samhället och en känsla av samhörighet. Trots dessa många framgångsberättelser handlar den stora europeiska berättelsen mera om påfrestningarna, stängda gränser, brist på solidaritet och ovilja att ta sitt ansvar för människors behov av välfärd. Den europeiska nationalstaten utmanas i sin identitet och sin förmåga att utöva gästfrihet.

Valet står med några grekiska ord mellan xenofobi och xenofilia, mellan rädsla för den främmande och kärlek till den främmande.

Xenofilia är också namnet på den ikon av Rublev som kallas den gammaltestamentliga Treenigheten. Den framställer besöket av de tre främmande eller de tre änglarna hos Sara och Abraham i Mamres Terebintlund strax vid Hebron. Platsen är i dag tyvärr ett uttryck för djupaste främlingsfientlighet och ockupation i namn av etnisk och religiös överlägsenhet. Apartheid, åtskillnad, är synlig för blotta ögat. Liksom den bibliska berättelsen motsägs av den nutida situationen på marken i Hebron, motsägs den europeiska upplysningens stolta berättelse om frihet, jämlikhet och solidaritet av situationen på många platser i Europa.

Min tro är att Europa är som bäst när de båda berättelserna går hand i hand. Kompletterad med den kärlek till skapelsen som inte fanns med i den franska revolutionen men som genomströmmar en mängd av de bibliska skrifterna.

Det gröna folkhemmet – har det plats för de främmande? Inte om folk får stå för något unket rastänkande eller etnifierat utan just präglas av frihet, jämlikhet och solidaritet. Om folk får betyda att folk är som folk, beredda att bryta brödet med den hungriga och ge de hemlösa husrum. Erkänna den Andra som en like med samma rättigheter och skyldigheter. I ett samhälle som är som starkast, när du är som svagast, som Stefan Löfven brukar säga.

Jag hade en kollega på Kyrkornas världsråd som arbetade med flyktingar, Beth Ferris. Hon tyckte att egentligen borde det vara fri invandring i jordens länder. Kanske skulle det bli kaos ett tag, men så småningom skulle det ordna upp sig. Jag delar i hjärtat hennes känsla. Det är en feministisk hållning sjösatt av Virginia Woolf : women have no country, the world is their country. Med mitt förnuft tror jag att det blir alltför kaotiskt. Men hjärtats känsla gör att jag tänker hålla ögonen på hur statsminister Stefan Löfven och hela regeringen kommer att definiera folk i det gröna folkhemmet. Det vill till att de beter sig som folk.

 

Anna Karin Hammar